Minna Canth (1844–1897) var mycket mer än en berömd författare: hon var en framstående entreprenör, en försvarare av vanlottade människor, aktiv i organisationer och påverkare. Hon betraktade samhället med en kritisk blick och ville förbättra det. Minna Canth visste att det är svårt att slå sig fram i livet utan en bra utbildning, därför var hon med och främjade såväl den finskspråkiga utbildningen som flickors möjlighet att gå i skolan och få en utbildning.
Canth bodde under sin livstid i Tammerfors, Jyväskylä och Kuopio men hon påverkade kulturkretsar i hela Finland. Konstnärer och studentpolitiker besökte Kuopio för att diskutera med Minna Canth.
Detta informationspaket lyfter fram olika sidor av Minna Canth: Minna Canth var
- författare och teaterförnyare
- journalist och samhällspåverkare
- företagare
- främjare av jämställdhet och flickors utbildning
- organisationsaktiv
- genuint tvåspråkig och internationell
Författare och teaterförnyare
Minna Canth var framför allt en mästare inom det realistiska skådespelet. Hennes mest hållbara dramer Anna Liisa (1895), Papin perhe (1891, Prästens familj) och Työmiehen vaimo (1885, Arbetarens hustru) handlar om ansvar och skuld, generationskonflikter och kvinnans ställning. Canth kämpade med hjälp av drama – och kämpar än idag genom sina texter– mot fattigdom och orättvisa. Det görs ständigt nya tolkningar av dessa skådespel och de når hela tiden ny publik.
I sina noveller skildrar hon med ett nyanserat språk särskilt olika kvinnoöden. För att nämna exempel är Alma Karell, i det litterära verket Salakari (1887, sv. övers. Blindskär 1888), en kvinna som är ensam i sitt äktenskap och oerfaren i sina relationer, medan titelpersonen i novellen Agnes (1892) representerar förförerskan. En helt annorlunda kvinna är huvudpersonen pjäsen Kauppa-Lopo (1889). Hon är en vanför, smutsig gårdfarihandlare som samtidigt är godhjärtad och osjälvisk.
Minna Canth var förutom en mångsidig författare också en samhällspåverkare genom sina skådespel. Hon pekade ut missförhållanden med hjälp av dessa och lyfte fram nya tankar för diskussion. Minna Canth behandlade samma teman som hon önskade att skulle skaka om hennes samtida.
Canths produktion omfattar tio teaterpjäser, sju långa noveller och åtskilliga berättelser.
Samhällsdebattören
Minna Canth var den första kvinnan som skrev på finska och påverkade såväl som tidningsskribent som författare. Hennes offentliga verksamhet började i Jyväskylä och fortsatte i Kuopio fram till slutet av hennes liv. Från hennes period i Jyväskylä är också de första skrifterna som handlar om flickors utbildning, såsom ”Tyttäriemme kasvatus” (”Våra döttrars uppfostran”) i tidningen Keski-Suomi år 1874.
Minna Canth skrev i fler än tio tidningar, bland annat i tidskriften Valvoja samt i tidningen Vapaita aatteita som presenterade vetenskapliga rön och den senaste litteraturen samt tog ställning till samhällsproblem.
I sina tidningstexter behandlade hon ämnen som rörde flickors utbildning och kvinnans ställning, alkohol, prostitution, den samhälleliga ojämlikheten samt de dåliga omständigheterna i fattighus och fängelser. Många av hennes skrifter för fram tanken att människan, kvinna som man, inte ska vara en slav utan vara fri att utvecklas i enlighet med sin natur och karaktär. Canth ansåg att detta krävde en fungerande ekonomi och utbildning.
Det har sagts att Canth har påverkat våra sociala omständigheter mer än någon annan finsk författare. Hennes tidningsartiklar är en betydande del av den finska journalistikens historia.
Den framgångsrika företagaren
Minna Canth blev handlare och företagare i Kuopio år 1880 när hon övertog ett handelsföretag som grundats av hennes far. Canth hade föregående år blivit änka och vårdnadshavare för sju minderåriga barn. Som änka var hon befullmäktigad att sköta sina ärenden.
Garnaffären hade länge haft ekonomiska svårigheter innan Canth flyttade från Jyväskylä till Kuopio med sina barn. Den nyblivna lektorsänkan blev handlare fastän detta under 1800-talet innebar en social degradering. Canth saknade dock inte mod och driftighet.
Canth utvecklade och expanderade garnaffären till ett textil- och klädföretag och lade så småningom över ansvaret för verksamheten på affärsbiträden samt sina äldre döttrar. Hon själv övergick till att sköta bokföring och avtal för partihandel. Handelsföretaget verkade fram till 1970-talet.
Canth ledde företaget till framgång och blev snabbt en beaktansvärd person med inflytande i näringslivet i Kuopio. Canth blev vald som den första röstberättigade kvinnliga representanten vid det allmänna köpmannamötet i Kuopio.
Canths framgång som handlare gav familjen utkomst och möjliggjorde hennes arbete som författare, journalist och samhällspåverkare. En av de mest kända karaktärerna i Canths produktion är den kringvandrande försäljaren Kauppa-Lopo som beskrivs som en osnygg, hemlös kvinna och en skicklig handlare.
Den organisationsaktiva
Minna Canth hade en stark vilja att påverka samhället och göra gott. För en kvinna i den övre medelklassen var verksamhet i föreningar och organisationer ett av de bästa sätten att påverka. Med hjälp av Minna Canths föreningar inleddes påverkandet i Jyväskylä. Där höll hon vid ett folkskolemöte år 1875 ett tal som inspirerade kvinnor att grunda föreningar.
Kvinnors föreningsverksamhet bestod i allmänhet antingen av diskussion kring kulturella och samhälleliga ämnen, eller hjälp till de fattiga och vanlottade. Minna Canth var aktiv i många samfund och kvinnoföreningar där man diskuterade och höll föredrag i aktuella ämnen och teman.
Minna Canth deltog också tillsammans med andra kvinnor i de övre klasserna i hjälpen till fattiga men hon chockerades av hur fördömande en del kvinnor var. Vissa ansåg att de fattiga helt eller delvis hade sig själva att skylla och därför inte behövde någon hjälp. Minna kritiserade senare i sina verk beteendet hos kvinnor som tillhörde överklassen.
Som driftig författare och modig språkbrukare var Minna Canth inbjuden till många föreningar för att driva ärendena vidare.
Suveränt tvåspråkig
Minna Canth föddes i en finskspråkig familj men hon gick i en svenskspråkig elementarskola och Soldans flickskola samt en statlig flickskola. Minna och hennes syskon utvecklades till genuint tvåspråkiga och Minna talade svenska hemma med sina syskon. De brevväxlade också på svenska. Föräldrarna kunde däremot enbart lite svenska och det är därför Minnas brev till föräldrarna är på finska.
Minna Canth rörde sig smidigt i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga kulturkretsar. I slutet av 1800-talet var språkfrågan fortfarande aktuell, för bygget av den finska nationalidentiteten var i full gång. Minna Canth stödde jämlikhet och kämpade för att barnen skulle kunna gå i skolan på sitt eget modersmål.
Minna Canth (född Ulrika Wilhelmina Johnson) gifte sig med Ferdinand Canth som var svenskspråkig men finsksinnad, och Minna Canth blev en ivrig fennoman i Jyväskylä. När Minna senare blev änka rörde hon sig i tvåspråkiga umgängeskretsar i Kuopio där också många svenskspråkiga var fennomaner.
Språkstriden var också en del av litteraturpolitiken, ett finskspråkigt verk innebar en seger för finskheten. När fennomanerna i Helsingfors kritiserade Canths realistiska verk, tog hon avsked av dem och skrev till Ida Bonsdorff 7.3.1892: ”För mig existerar varken fennomanin eller svekomanin.” Minna Canth skrev sin nästa pjäs Sylvi på svenska. För Minna var språkbytet ett steg i riktning mot de skandinaviska scenerna och hon var även redo att sätta värde på den svenskspråkiga kulturen. Enligt Minna Canth var det inte längre ens möjligt att stoppa det finska språkets segertåg.
Språkbyte var vanligt förekommande i konstnärskretsar. Många av de svenskspråkiga författarna ville publicera sina verk också på finska och den språkbegåvade Minna Canth hjälpte sina många vänner att skriva finskspråkiga versioner av deras verk och pjäser.
Främjare av internationalism
Minna Canth trivdes i sin hemstad Kuopio och reste inte mycket ens till Helsingfors. Detta innebar emellertid inte isolering från omvärlden. Tack vare sin mångsidiga språkkunskap var Minna Canth en utmärkt kännare av nordisk litteratur och hon läste även tysk- och franskspråkig litteratur. Canth läste också många utländska tidningar från vilka hon hämtade sin kunskap om de senaste filosofiska inriktningarna.
Minna Canths internationalisering påverkades av hennes omfattande bekantskapskrets, som innefattade Finlands mest betydande, kulturellt inflytelserika personer. Dessa samlades hos Canth; träffarna kallades Minnas salong. Under dessa möten dryftades tidens senaste europeiska tankar, litterära strömningar och vetenskapliga fenomen. Genom sina vänner bekantade Minna Canth sig med den ryska litteraturen. Minna Canth förmedlade för sin del bland annat Georg Brandes idéer till sina vänner, för hon var ju med om att översätta Brandes texter och brevväxlade med denne danske författare som hon beundrade.
Minna Canth var aktiv i många samfund och kvinnoföreningar var man likaledes diskuterade och höll föredrag om aktuella teman. Minna Canth var också känd utanför Finlands gränser; nordiska tidningar rapporterade om henne. Hon skrev på begäran en kort självbiografi för den norska tidningen Samtiden, och fyra av hennes pjäser översattes till svenska så snart de utkom. Pjäsen Sylvi skrev hon själv på svenska.
De internationella relationerna och influenserna framgår ur Canths omfattande brevväxling, verk, tidningsskrifter och föredrag. I hennes hembibliotek fanns en stor mängd utländsk litteratur både i originalspråk och i översättning. Canth följde tyska och nordiska tidskrifter. Hennes verk har översatts till tio språk. Av de drygt tjugo översättningarna har ungefär hälften gjorts under detta årtusende och antalet översättningar förmodas öka. Därutöver är det fortfarande viktigt att främja hur känd denna mångsidiga författare och påverkare var internationellt.
Främjare av flickors utbildning
Minna Canth skrev och talade innerligt för flickors utbildning redan på 1870-talet. I den berömda ledarartikeln ”Tyttäriemme kasvatus” (1874) (”Våra döttrars uppfostran”) i tidningen Keski-Suomi klandrade hon det faktum att flickor inte i skolan fick de färdigheter som de skulle komma att behöva som mödrar, hustrur och barnuppfostrare. Canth krävde mer religion, matematik, naturkunskap, historia, anatomi och pedagogik i skolorna. Utöver i tidningsartiklar granskade Canth flickskolornas undervisning i novellerna Hanna och Lehtori Hellmanin vaimo (Hanna och Lektor Hellmans fru.)
Efter sin återkomst till Kuopio under 1880-talet började Canth med eftertryck att främja kvinnolyceer som skulle möjliggöra universitetsstudier för flickor. Ännu mer radikala förändringar var på kommande, för med Canths stöd grundades den första finskspråkiga samskolan (SYK) i Helsingfors år 1886. Dess ledare blev den kända kvinnosakskvinnan, Canths själsfrände Lucina Hagman. Samskolan i Kuopio grundades år 1892. Canth var dess styrelseordförande.
Som ensamförsörjare till sju barn betonade Canth att man i kvinnors utbildning också borde ta hänsyn till det ansvar som skulle falla på dem i fråga om barnuppfostran. Barn borde få växa upp till fria, självständiga människor. ”Fostrare av barn bör vara barnets erfarna vän och rådgivare, inte en straffande domare som delar ut föreskrifter” skrev Canth år 1884. Den var en radikal tanke i en tid som betonade barns lydnad och ödmjukhet.
Alla slags jämlikhet var ett centralt tema för Canth ”Så länge som förhållandet mellan könen inte bygger på jämställdhet, kan man varken tala om kärlek eller en rättsstat och inte heller samhället kan anmärkningsvärt utvecklas.” Minna Canth uppmuntrade kvinnor att kräva sina rättigheter i äktenskapet. Mannen borde älska och respektera sin fru som fri människa och inte binda henne till hemmet under hans bestämmanderätt.
Minna Canths städer
Minna Canth är främst känd som Kuopio-bo, eftersom hon skrev sina betydande verk när hon bodde i Kuopio från år 1880 fram till sin död. Minna Canth flyttade till Kuopio från Jyväskylä när hon blev änka. I Kuopio bedrev hon även företagsverksamhet som garnhandlare. Kuopio hade varit hennes hemstad redan tidigare; hon bodde där som skolflicka åren 1853–1863.
Jyväskylä var däremot Minna Canths studiestad, hennes litterära karriär började också där i och med tidningsarbetet. Jyväskylä var betydande i Minna Canths liv också därför att det var där hon skaffade familj med sin lärare Ferdinand Canth.
Den allra första staden i Minna Canths liv var hennes födelsestad Tammerfors. Minna tillbringade sin tidiga barndom i ett trähus på Puutarhakatu, i Finlaysons bomullsfabriks arbetarkvarter. Det har sagts att dessa år i Tammerfors utgjorde klangbotten i Minna Canths produktion.
Minna Canth bodde aldrig i Helsingfors men staden var ändå en del av hennes liv: där låg Finska teatern ledd av Kaarlo Bergbom. Denna teater var central för Minna Canths karriär.
Porträtt av Minna Canth
Minna Canth hade inflytande över sina konstnärsvänners arbete och hon var själv motiv för flera konstverk. Nuori Suomis julalbum från 1897, med en symbolistisk pärm planerad av Väinö Blomstedt, var helt och hållet tillägnat Minna Canths minne. I detta album finns flera bildkonstnärers verk och fotografier föreställande Minna Canth i olika livssituationer.
Det första officiella minnesmärket över Minna Canth är gjort av Eemil Halonen år 1937 och finns i Kuopio. En ålderstigen, sittande författare har valts ut som motiv. Lauri Leppänens rakryggade staty i Tammerfors från år 1951 avbildar en ung, stående Minna. Därtill finns i Jyväskylä en staty som är gjord av Pauli Koskinen år 1962 och presenterar den unga Minna. Minnestavlor finns på teatrar i Tammerfors och Helsingfors. De platser där Canth bott har märkts ut med hjälp av plattor i Kuopio och Tammerfors. Medaljer har tillverkats av bland annat Emil Cedercreutz år 1944 och Gerda Qvist år 1944. Den mest kända porträttmålningen är en akvarellmålning av Kaarlo Vuori från år 1902 som hänger i Kuopio kvartersmuseum i Minna Canths rum. Kaarlo Vuori kände modellen personligen. Ett frimärke som föreställer Minna Canth är från år 1944.
Allmän kunskap om Minna Canth
Webbplats om Minna Canth, Kuopio stad (på finska)
Minna Canths biografi, Biografiakeskus (på finska)
Webbplatsen Minnas salong (på finska)
Vill du veta mer? Beställ vår nyhetsbrev av Minna Canth och hennes jubileumsår!
Nyhetsbrevet skickas 4 – 10 gånger om året.
Minna Canth 175 vuotta 